Israel

Den israeliska fackföreningsrörelsen tar inte gärna konflikter med statsapparaten, främst till följd av spänningarna i Mellanöstern. De fackliga ledarna utses genom interna politiska val.

Fakta

Statsskick
Republik
Yta
20 770 kvadratkilometer
Huvudstad
Jerusalem
Religion
80 procent av befolkningen är judar, 15 procent muslimer, därutöver finns kristna med flera
Invånare
8,2 miljoner
BNP/Invånare
33 700 US-dollar
Språk
Hebreiska är officiellt språk, därutöver talas arabiska med mera
UNDP/HDI
Rangordning: 18, Index: 0,894
Ratificerade kärnkonventioner:
29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182.

Bakgrund

Historia

Staten Israel bildades den 14 maj 1948 efter ett beslut av FN:s generalförsamling. Efter sexdagarskriget 1967 erövrade Israel nya områden, delar av dessa (Västbanken och Gaza) står i dag under administration av den Palestinska myndigheten. Fortfarande råder dock oenighet om dessa områdens status, vilket är en del av den så kallade Israel-Palestina-konflikten. 

Statsskick och politik

Till konstitutionen är Israel en judisk och demokratisk stat med parlamentarism och allmän rösträtt. Alla invånare i Israel är emellertid inte judar, i landet lever även muslimer, kristna och druser.

Den arabisktalande gruppen i Israel utgör omkring 20 procent av befolkningen. De arabisktalande är dock starkt underrepresenterade inom kvalificerade yrkesgrupper och är utsatta för etnisk diskriminering.

Ekonomi

Israel har en blandekonomi med både statliga, kooperativa och privata företag. Ekonomiskt har Israel betydligt större likheter med stater i Västeuropa och Nordamerika än med andra stater i Asien. Det israeliska näringslivet är teknologiskt avancerat, samtidigt är landet starkt beroende av att importera råvaror från andra länder. Knappt 30 procent av arbetskraften består av industriarbetare, byggnadsarbetare och jordbrukare. De återstående 70 procenten återfinns inom vård, omsorg, utbildning, service och försvaret.

Den fackliga situationen

Histadrut är den helt dominerande fackliga rörelsen i Israel. Den bildades i dåvarande Palestina år 1920. Syftet var dubbelt, dels traditionellt fackligt, dels att stärka sionismen. Histadrut har spelat en stor roll i formandet av staten Israel och har en stark lojalitet med den israeliska staten. Fackföreningarna inom Histadrut har ansvar för frågor som gäller medlemmarnas försäkringskassor, sjukvård, semester, barnomsorg, fritid etc. Histadrut styrs genom en parlamentarisk struktur. Organisationens styrelse utses genom partival inom organisationen. Histadrut är också en av landets största arbetsgivare. Organisationen äger bland annat landets största offentliga sjukvårdsystem, Kupat Holim, banken Bank HaPoalim, industrikoncernen Koor samt byggbolaget Solel Boneb.

Histadrut redovisar för närvarande att organisationen har omkring 450 000 medlemmar, vilket tyder på en viss tillbakagång. En orsak är en rad antifackliga lagar som fattats i landet under det senaste årtiondet, bland annat har facket inte längre samma inflytande över a-kassan. Histadrut är medlem i Internationella Fackliga Samorganisationen (IFS).

Mats Wingborg, uppdaterat 2016

Världsfackets rättighetsindex
1
2
3
4
5
5+
3 - Trade rights index 3 short
Läs mer
3 - Världsfacket ITUC:s Global Rights Index rankar världens sämsta länder att arbeta i. Indexet omfattar 142 länder som rankas på en skala mellan 1 och 5. Betyg 1 är bäst och 5 är sämst. Rankingen baseras på graden av respekt för de mänskliga rättigheterna i arbetslivet. 3 betyder att det sker regelbundna kränkningar.