Kirgizistan

Den ekonomiska krisen i det fattiga bergslandet Kirgizistan hotar både miljö och välfärd. Fackföreningsrörelsen har delvis reformerats av självständigheten. Folkliga rörelser ställer krav på fördjupad demokrati.

Fakta

Statsskick
Republik
Yta
195 951 kvadratkilometer
Huvudstad
Bisjkek
Religion
75 procent av befolkningen är muslimer, 20 procent ortodoxt kristna.
Invånare
5,7 miljoner
BNP/Invånare
3500 US-dollar
Språk
Drygt 70 procent av befolkningen talar kirgiziska, andra språk är bland annat uzbekiska och ryska.
UNDP/HDI
Rangordning: 120, Index: 0,664
Ratificerade kärnkonventioner:
29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182

Fackliga organisationer: 

Kirgiziska Nationella Fackliga Centralorganisationen, KNFC, är en förlängning av den gamla fackliga strukturen. Dock har en viss reformering skett, ett fackligt program och nya stadgar har antagits. KNFC anser sig själva vara oberoende från staten och politiska partier.

KNFC är medlemmar av Allmänna Konfederationen av fackföreningar, VKP, och tillhör den kommunistiska fackföreningsinternationalen, FVF. För närvarande har KNFC 28 medlemsförbund. De största förbunden organiserar lantarbetare, lärare, vårdpersonal, anställda inom serviceyrken, offentliganställda och textilarbetare. 

Historia: 

Kirgizistan införlivades i Tsarryssland 1867. Efter Sovjetunionens sammanbrott 1991 blev Kirgizistan ett självständigt land.

Den kirgisiska befolkningsgruppen utgör drygt 50 procent av befolkningen, men i landet lever också två miljoner ryssar och en miljon uzbeker. 1993 fick landet en ny och modernare författning efter långa förhandlingar mellan presidenten och parlamentet.

Efter stora folkliga protester i mars 2005 avsattes den auktoritära presidenten Akayev. Därmed har Kirgizistan följt en likartad utveckling som Ukraina och Georgien, där också folkliga opinioner påverkat sammansättningen av landets politiska ledning. Utvecklingen öppnar för en fortsatt demokratisering av landet.

Statsskick och politik: 

Kirgizistan är en demokratisk republik med ett tvåkammarsparlament, men den utövande makten sköts av presidenten, vald på 5 år. 

Under det senaste årtiondet har den politiska debatten i stor utsträckning handlat om de omfattande privatiseringarna, bland annat av energisektorn. Stora utländska företag är också involverade i guldbrytningen i de norra delarna av landet.

En annan kontroversiell politisk fråga handlar om de utländska militärbaserna i landet. Det handlar både om ryska baser och om en amerikansk som används för krigföring i Afghanistan. 

Ekonomi: 

Viktiga ekonomiska produkter är bomull, tobak, vete, sockerrör, kött och ull. Vid flera floder finns vattenkraft och landet exporterar elektricitet till andra läner. I Kirgizistan finns också stora fyndigheter av guld, uran och kvicksilver.

Senast uppdaterad: 

2017 av Mats Wingborg
För mer info kontakta info@uniontounion.org.