2018-03-26

Opinion: Vad betyder en feministisk utrikespolitik för jämlikhet globalt?

Jämlikhetens huvudfråga i världen är att kvinnorna är med. Kvinnornas medverkan i det ekonomiska livet, i facken och i den sociala dialogen är helt enkelt central. Därför måste Sveriges regeringar hålla ett stadigt tag om den feministiska utrikespolitiken och öka satsningarna för kvinnors ekonomiska egenmakt.

Alla människors lika rätt och möjlighet att påverka sitt liv och samhällets utveckling är grundläggande för att uppnå global jämlikhet och FN:s utvecklingsmål inom Agenda 2030. Men skillnaderna mellan kvinnor och mäns arbets- och lönevillkor är fortfarande alltför stora.

Idag är sannolikheten att kvinnor deltar i arbetslivet generellt 27 procentenheter lägre än för män. Kvinnor arbetar för lägre löner och har oftare korta anställningar eller deltidsarbetar. Majoriteten av kvinnor i låg- och medelinkomstländer hittas inom jordbruket – men saknar rättigheter att äga mark och har därmed mindre makt.

Att utvecklingen för flickor och kvinnors utbildning sedan Millenniemålen varit positiv syns inte i arbetslivet. Tvärtom är trenden att antalet kvinnor på den formella arbetsmarknaden har sjunkit under de senaste tio åren. Att arbeta inom den informella ekonomin innebär otrygg försörjning, svaga möjligheter att påverka sin arbetsmiljö och sina villkor – och i allt för många länder att en inte har tillgång till sociala trygghetssystem.

Formella jobb en nyckelfråga
Jobb utanför de formella systemen ingår inte heller i skattesystem och bidrar därför inte till att kunna bygga ut välfärdssystemen. Det är alltså av största vikt att verka för formalisering av arbetsmarknaden – precis så som ILO slår fast genom sin rekommendation 204.

Att Sveriges nuvarande regering tydligt tar ställning för kvinnors rättigheter, representation och resurser – de så kallade tre R:en – är viktigt och har betydelse för den globala utvecklingen. Särskilt tydligt är det i Sveriges politik för sexuell- och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), men även för kvinnors roll i fredsprocesser.

Däremot finns det för området rättigheter och resurser inom det ekonomiska livet betydligt mer att göra. Den svenska regeringen har bidragit till Världsbankens arbete med att kartlägga och följa upp diskriminerande lagstiftning i 173 länder. Ett bra initiativ, men om hållbar ansvarsutkrävning ska ske behövs fler och långsiktiga satsningar.

Organisering är centralt
Arbetstagare världen över måste kunna utkräva ansvar av både arbetsgivare och beslutsfattare själva – genom att kunna organisera sig och förhandla kollektivt. 44 procent av världens befolkning bor idag i så kallade stängda eller rent av repressiva stater, och utrymmet för världens kvinnor minskar, visar en färsk rapport från Kvinna till Kvinna. 

Detta kräver insatser på många nivåer. Det politiska trycket för att bryta den växande trenden av diskriminerande och repressiva lagar måste öka. Men även det praktiska stödet till arbetstagare i att få kännedom om sina rättigheter. Att stärka kapaciteten för demokratisk organisering och kvinnors utrymme är centralt för att ambitionerna om en Global Deal ska bli verklighet.
 

ILO - Women at work

 

Det globala fackliga arbetet ger resultat
I det fackliga utvecklingsarbetet som Union to Union stödjer är frågan om mödraledighet och arbetsmiljö under och efter graviditet mycket viktig. 60 procent av världens arbetande kvinnor saknar laglig rätt till mödraledighet.

I bland annat Indonesien arbetar IndustriALLs medlemsförbund, och framförallt dess kvinnokommitté, hårt för att förbättra villkoren. Kvinnorna inom industrifacken har drivit en framgångsrik kampanj om rätten till 14 veckors mödraledighet, och har nu under förra året lyckats etablera en dialog med regeringen. I 25 kollektivavtal har förbättringar genomförts, som bland annat gett fler arbetsplatser utrymmen för amning och anpassade skiftsmodeller för gravida och ammande kvinnor.